måndag 16 januari 2012

Tre veckor da hjarncellerna plotsligt var borta. Del 1.

Gomorgon..!

Vaknar upp i var gamla lagenhet...ahhh...visserligen pa golvet i vardagsrummet, men jag har riktigt tak over huvudet, golvet ar platt och jag kan stracka pa mig.
I eftermiddag efter jobbet flyttar vi in i vart gamla rum.
Igar kvall valkomnades vi av var roomie Adam igen, han ar for go.
For 3 veckor sen flyttde vi ut harifran, for 3 veckor sen akte Scott till Thailand.
I 3 veckor har vi fatt lana hans bil. I 3 veckor har vi upplevt och sett mycket av vackra Australien o dess bensinstationer.

Jag vet inte hur jag ska kunna skriva ner en bra sammanfattning av de vi vart me om...
Det ar for mycket.... Kom ihag att dessa 3 veckor skulle bli de billigaste vi levt.

Borjade med att vi skulle campa forsta dagen, UTAN talt.
Eftersom affarerna i det har landet stanger kl 17 kan man inte handla efter jobbet. Man far ta ledigt en dag om man vill ha lite mat i kylskapet hemma eller ett talt att sova i.
Vi sov pa bilflaket den natten.
Blandade en gammal powerade med vodka for att kunna somna.
Det var kolsvart!!!  
Kopte talt, satte upp dom i natten med hjalp av en "handig" man, sov en natt och sen ville vi inte vara kvar. At en frukostbuffe for 28 dollar/pers (200kr) for att unna oss nat gott efter en natt fylld med massa konstiga ljud uppe i bergen o sprangda ogon som trott att varenda harstra som nuddat en pa ryggen eller nacken vart en spindel.
Off to Byron Bay. Vi rymde fran jobbet. Vi alksade livet. Vi akte till var favoritstad: Byron Bay.
Vi hade inget boende men pa vagen ner brydde vi oss inte.
Vi smog in pa ett hostel dar vi latsades bo, duschade, sminka oss, ladda telefoner och sen smet vi ut. Billigt o bra o redo for partaj. Vi satt vid stranden o forfesta den kvallen. Grym kvall.
Vi sov pa bilflaket den natten.
Vi och tva killar till. De andra tva killarna sov pa marken nedanfor bilen.
Kvallen efter njot vi av byrons fina strand m.m. Vi duschade gratis igen.
Den har kvallen fick jag min allra forsta panikattack nansin.
Vill inte skriva for mkt om det men jag trodde jag skulle do pa riktigt.
Jag har aldrig vetat vad panik ar innan, nu vet jag. Det var den hemskaste kanslan i mitt liv.
Med paniken o dodskanslan i ogonen sager jag till Sandra "Jag vill ga hem nu" - "Men Tina, vi bor ingenstans". Da tappade man hoppet.
Vi sov pa bilflaket den kvallen.
Jag skulle andas i fyrkant, tanka pa nat roligt, forsoka slappna av.
Jag lag o skakade, kunde inte ligga still och kande mig fruktansvart knapp att jag inte bara kunde andas normalt. Varfor hander sant har?!
Natten efter tog vi in pa ett eget rum pa ett hostel. Jag madde inte bra.
Eftersom vi la pengar pa hostellet sa snodde vi tva kylbags med mat pa morgonen fran koket.
Vi fick med oss: mjolk, juice, brod, sallad, frukt, fardig pasta, vatten, nutella o yoghurt. Katshing!

Allt ar dyrt har. Mjolk: 25kr, bananer 70kr/kg, yoghurt 50 kr/l, shampoo/balsam: 70 kr.
Det funkar inte.
Vara tankar borjade hamna i Sverige. Vi ville hem. Inte sa mycket pengar kvar och just da var hemlangtan for mig enorm. Vi fick inte sa mycket tider pa jobbet...
Vi akte fran Byron Bay o stannade pa en bensinstation over natten.
Vi sov pa bilflaket den kvallen.
Vaknade upp och skulle egentligen jobba. Efter 4 timmar pa bensinstationen fragar Sandra "Men Tina, vad ska vi gora".
-Ah, eftersom vi anda tankt aka hem tidigare sa far vi forsoka se sa mycket som mojligt av det vi inte sett an". Raknade pengar sa vi hade till bensin, vi klarar oss, satte oss i bilen och gasade pa upp till Fraser Island.
Vi akte forbi movieworld o gav fingret... Nu var vi glada igen, nu alskade vi Australien aven om vi var fattiga...!

Nu ska jag ata frukost o sen aka till jobbet... sa far fortsatta historien ikvall...
Puss salange.
Love!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar